zandstrand

ni kallar er för mina vänner, men ni backar alltid ur eller lämnar mig i sticket när det väl gäller.

Det är ingen som bryr sig!?

och säg inte att ni finns här för mig när ni ändå inte bryr er ett skit.

Säg inte att jag inte är ensam när ni ändå inte ser mig..

Jag lider mig igenom allt just nu, och ingen håller min hand.

Jag skall flytta och allt, får väl skärpa mig i guess... önskar bara att någon var med mig trots att jag "börjar om"...