jag förstår..

jag ser dig sjunka, som en sten emot botten.
precis som havet inte är tillräckligt starkt för att hålla stenen uppe så är inte vi lika starka för att hålla dig uppe.
Vi faller med dig..
Och även om du inte ser det, även om du inte vet och även om jag inte kan berätta det så förstår jag dig exakt
jag vet hur det är att sjunga, kipa efter luft och önska att någon kunde ha gett en "sim lektioner". 
jag vet hur det är att förlora någon man verkligen älskar och jag vet hur det är att känna ensamheten efteråt.
attt inse hur mycket man saknar en person när den väl är borta.
jag förstår, men jag kan inte berätta för dig.
vad skulle du då tro om mig?
Ta hand om er, det skall jag
Zanna Dunstrand <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0